Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

Det är alltid lite läskigt att sy ett nytt mönster. Fan, man vet aldrig. Antingen är det jättekrångligt, eller så kommer resultatet inte att passa. Just nu håller jag på att sy ett par provbyxor i ett nytt mönster jag köpt från George & Ginger (USA), och det är superläskigt.

Direktlänk till mönstret – jag tjänar inte några pengar på att du klickar.

Ok, jag blev just klar med provbyxorna. De kommer att få fungera som byxor. Jag skulle ljuga om jag sade att de blev perfekta, för det blev de inte. 😀 Men de blev helt ok, de sitter bra, och jag gillar att ha nya byxor. Men nu har jag testat, och vet vart jag behöver göra vad.

Jag har rätt många mönster från George & Ginger. Än så länge har jag inte hunnit sy alla, men jag gläder mig oerhört. Det är nog den första mönster-makare jag träffat på där jag inte behöver göra alltför många förändringar. Faktiskt, upp till det här mönstret, inga alls. Och den direkta förändring jag gjorde här är att göra storleken över arslet större. Jag har nämligen ett gigantiskt arsle, och har med de flesta av mina gamla byxmönster fått korrigera det eftersom de är supergamla och när jag klippte ut dem i papper visste jag inte att detta behövdes.

En av de saker jag gillar mest med mönster från George & Ginger är att de är så oerhört lättsydda. De flesta av dem kommer dessutom med en drös variationer, vilket gör att man kan få ut många varianter från ett och samma mönster. Detta gillas skarpt, särskilt eftersom de dessutom är billiga. Jag tror kanske inte att alla gillar de mönster som finns, men jag fullkomligen älskar det mesta som finns där. Jag har inte köpt på mig allt, men en hel del.

Och de här byxorna – Zappa Pants, är ett av dem. Jag har hur länge som helst velat ha ett par utsvängda byxor, helst grunge-varianten eftersom jag var tonåring på 90-talet och fortfarande råkar tycka att modet då (särskilt grunge-modet) var väldigt snyggt. Just de här byxorna är kanske lite mer 70-tal än 90-tal i hur de är utsvängda, men jag gillar dem ändå. Dessutom är jag ju född på 70-talet, så vad tusan. 🙂

Dock vet jag inte riktigt hur jag tänkte när jag klippte ut mönsterdelarna i papper. Framsidan av benen är i tre delar, och jag klippte en av delarna alldeles för kort. Detta måste åtgärdas innan jag syr nästa par, för jag kommer att bli galen annars. Det hela gjorde att projektet med att sy dit linningen blev lite mer komplicerad än den hade behövt vara – men det är ju därför man syr provgrejer. För att prova och se hur och vad som funkar på vilket sätt.

På det stora hela är det här mönstret lika lättsytt som de andra jag sytt än så länge. Som de flesta andra, kräver den stretchigt tyg – men det måste inte vara jersey. Jag ska nog sy mig ett par i jeanstyg så småningom, tror jag. Det slutar nog med att jag kommer att sy säkerligen 3 – 5 par, om jag känner mig själv rätt. 😀

Något jag har lärt mig på de här byxorna är att storlek när det gäller stretch beror väldigt på hur mycket stretch tyget har. Syr jag mig de här byxorna i jeanstyg kommer jag förmodligen att behöva gå upp i storlek, även om det är stretchdenim. Man lär så länge man lever, och eftersom jag gillar att sy är det alltid kul att känna att man kommer vidare på ett eller annat vis.

På det stora hela är jag asnöjd. Det enda jag möjligen kan ha en åsikt om är att jag tycker att jag ser kort ut i dem. Mina ben ser kortare ut än de är, men det kan bero på det enkla faktum att jag är ovan att se mig själv i den här silhuetten på byxor. Däremot tror jag att det skulle vara skitsnyggt med ett par skor med högre klack, till dem. Hur jag nu ska bära mig åt med det, eftersom mina fötter har sina egna åsikter om vilka skor som fungerar att gå i. Men jag ska se vad jag kan hitta på, för som sagt var – det kan nog bli ursnyggt…

 

Bilder på det jag syr kan eventuellt dyka upp vid något tillfälle.

Jag bor ensam med hund och katt, och de är inte så bra på
det där med att ta bilder när jag behöver, och jag har
heller ingen bra spegel med tillräckligt bra ljus.

Men jag ska fundera på hur jag kan lösa det. 🙂

 

HJÄLP!

Jag lever på sjukersättning, och hela hösten 2021 har varit katastrofal. Just nu har jag ett enormt behov av att förnya min garderob på grund av kraftig viktnedgång – men jag har inte råd.

 

Stötta mig så att jag kan köpa hem bastyg och sy nya kläder jag inte drunknar i.

 

STORT, stort tack på förhand!