Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

Jag såg just en meme på Facebook, där Jimmie Åkesson anklagas för att inte se rasistiska kommentarer i sociala medier. Hans vana trogen är den enda kommentaren på det (i olika variationer) “det har jag inte sett”, “jag vet inte”, “jag känner inte till det”, och så vidare. På Åkesson-fronten, intet nytt.

I just den här memen framgår det att avsändarens åsikt är att Åkesson bara ser det han vill se, och att det är något dåligt. Att Åkesson troligen väljer det han vill se är med all största sannolikhet sant. Trots allt har han en väldigt knepig världsbild som inte gynnar särskilt mycket för resten av oss.

Men. Och det här vill jag verkligen trycka lite extra på. Han är faktiskt inte den enda som väljer det han vill se. Det gör vi alla. Även vänsterpartister, djurskyddsaktivister, moderater, liberaler, religiösa (oavsett religion), miljöpartister, kulturarbetare, sexarbetare – you name it.

När det gäller att skapa vår världsbild så väljer vi aktivt att titta på det som bekräftar den vi redan har. Vi förstärker hela tiden det vi gillar genom att följa liksinnade i sociala medier, att läsa nyheter som berättar ur vårt eget perspektiv… Det är liksom så vi funkar. Det gör jag med.

Jag väljer till exempel aktivt att inte följa Sverigedemokraterna eller Jimmie Åkesson i sociala medier eftersom jag blir så otroligt beklämd, arg och ledsen över att det finns människor som har en världsbild och människosyn som skiljer sig så extremt från min egen. Av samma skäl väljer jag aktivt att inte följa personer som öppet är religiösa, eftersom jag hyser rätt stark aversion mot framför allt kristendomen.

Medan jag å ena sidan håller med om att Jimmie Åkesson tillsammans med Sverigedemokraterna och hela deras obehagliga svans är precis lika aktiva som jag i hur de väljer vad de vill se, måste jag erkänna att många andra antar en fruktansvärt obehaglig inställning till det här fenomenet. Den svenska självrättfärdigheten når liksom inga gränser, även internt. Det är precis lika obehagligt att sätta sig själv i ett mer smickrande ljus genom att visa att andra har en fulare världsbild än en själv.

Svenskar har en tendens att smutskasta andra genom att påstå att den egna personen är så mycket bättre. “Jag tycker minsann inte så fult som den där personen där borta, alltså är jag en mycket bättre människa.”

På vilket sätt är detta positivt? På vilket eller vilka sätt är det här gynnsamt? På vilket eller vilka sätt ger det här positiva förändringar?

Jag vet inte om jag orkar ta på mig uppgiften att försöka få folk att förstå att det enda Jimmie Åkesson – och de själva, har, är åsikter. Det är det enda. Vi alla bär på en åsikt och en föreställning om hur världen ser ut. Vi bevisar för oss själva att den stämmer genom det vi väljer att ta till oss. Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna är faktiskt inte ensamma om att göra så. Det gör du också. Jag med. Aktivt och bestämt. Och så blir vi skitarga när någon annan har en annan världsbild som inte överensstämmer med vår egen.

Jag önskar mig att fler individer kunde inse och förstå att det inte bara är deras motsatser som gör det här. Jag önskar att fler kunde tänka cirkulärt och sfäriskt. Verkligheten är inte en rad gator som korsar varandra och krockar ibland. Verkligheten är 360 grader i alla riktningar, hela tiden.

Det är naturligtvis nödvändigt att skapa sig en världsbild. Annars blir det ju jättejobbigt, om vi skulle nödgas ta in alla perspektiv oavbrutet. Det är ju lite vad som händer på Internet – informationsflödet är så stort att vi mer eller mindre tvingas välja vad vi tar in. Sociala medier ger oss dessutom utrymme att tycka högt och ljudligt utan att behöva ta konflikter ansikte mot ansikte.

Kontentan av det här inlägget är, om det inte framgått, att jag tycker att det är oerhört naivt att övertyga sig själv om att man är bättre bara för att man tror att man inte gör precis samma sak som Åkesson, bara med andra värderingar.