Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

För några år sedan hade jag turen att ärva lite pengar. Det gjorde att jag kunde köpa på mig rätt stora mängder tyg. Framför allt köpte jag på mig två bastyger i stor mängd. Jag köpte bomullsjersey (svart, såklart) och en linne/viskos-blandning (också svart) som jag har använt till nästan alla överdelar de senaste åren.

Alltså, ni anar inte vilken lyx det är att ha mycket tyg hemma. Närhelst jag behövt något nytt har jag kunnat sy upp det utan dröjsmål. Det är så otroligt praktiskt att det nästan är skamligt. Därför är det med ett faktiskt rätt stort mått av stress jag finner mig själv utan bastyger. Igår klippte jag upp det sista av min bomullsjersey (det håller på att bli ett linne), och nu är jag jättestressad över att inte ha något kvar att sy fler linnen och annat av.

Linne/viskos-blandningen tog slut här för några dagar sen. Jag upptäckte i och för sig att jag har kanske två meter skrynkligt sådant, som får hänga ut sig innan jag använder det (det skrev jag om tidigare, inte sant?), och jag har dessutom en del redan sydda kläder som jag inte tycker om, som jag kan roa mig med att sy om ifall att jag har lust att känna mig extra kreativ.

Men det är inte det enda som är slut. Nästan alla mina byxtyger är slut – i alla fall de tjockare och kraftigare som är bra att ha höst/vinter. Just nu har jag kanske 8 meter tunn twill som jag tänkt till sommarbyxor. Men efter att ha räknat efter och undersökt saken har jag kommit fram till att jag nog inte behöver fler sommarbyxor. Jag tror att jag har tre eller fyra par, och ska korta av ett par långbyxor jag sydde i denim – som krympt på längden, av alla håll möjliga.

Nu har jag mest lite andra, lösa tyger hemma. Såna som i och för sig är snygga, men som jag inte riktigt vet vad jag ska göra med. Och med tanke på att jag har så många mönster som fortfarande är osydda (av alla jag investerat i det senaste året), blir jag lite småknäckt. Fördelen är att jag kommer att kunna ägna sommaren åt att lida i stället för att försöka sy i värmen som troligen kommer, och vid det här laget har jag nog sommarkläder så jag klarar mig.

Men ändå. Jag har vant mig vid att ha sådär löjliga mängder bastyg hemma. Jag saknar det, och jag vill ha det igen. Men att köpa hem 50 meter av ett tyg, det kostar. Och vill man då ha flera olika tyger – ja, då är det lätt att räkna ut att det blir väldigt många pengar.

Och förvisso; det här är ju något jag gillar att göra, så för all del. Men som sagt var; det kostar – och just nu har jag inte möjlighet att köpa hem något tyg alls. Dessutom har jag ju satt köpstopp under en period, på grund av yogan och den förväntade fysiska förändringen.

Men alltså, jag gillar inte att vara tygpank. Det är jättejobbigt. Usch, vad jag känner mig fattig. Tursamt nog finns det ju enorma mängder tyg därute att köpa hem – och tro mig, det kommer jag att göra. Så småningom.

 

HJÄLP!

Jag lever på sjukersättning, och hela hösten 2021 har varit katastrofal. Just nu har jag ett enormt behov av att förnya min garderob på grund av kraftig viktnedgång – men jag har inte råd.

 

Stötta mig så att jag kan köpa hem bastyg och sy nya kläder jag inte drunknar i.

 

STORT, stort tack på förhand!