Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

För den som undrar – PPB står för Play Pause Be, som är namnet på den Yogalek jag köpte åt mig själv i julklapp. Det är nämligen så att jag precis de senaste dagarna faktiskt har börjat använda den – på riktigt. Tänkte utvärdera lite kortfattat hur jag upplever att det fungerar.

Mitt nya yogapass på golvet.

Jag började min yogaresa tillsammans med Youtubekanalen Yoga with Adriene. Den kanalen är helt fenomenal eftersom det finns yoga för tamejtusan varenda kotte. För mig som var (är) supernybörjare, fanns det kanonbra nybörjarpass där hon går igenom långsamt och ingående vad varje asana (position) är tänkt att kännas som, och hur man gör.

Men efter några månader kände jag att jag ville testa mina egna vingar, så jag slutade att göra mina pass efter videor, och började göra mina egna i stället. I ärlighetens namn; det var ungefär som den video jag följt, med några små ändringar. Sedan dess har jag ändrat mitt pass en eller ett par gånger till – det senaste med stort fokus på mage och midja. Det har varit rätt effektivt – tror det har hänt en hel del på min kropp, vilket såklart var planen med det hela.

Fast nu har jag tröttnat på det passet. Det blev väldigt långt – drygt nittio minuter, uppåt två timmar om jag lade till lite annan träning också (styrka i armar). Det känns alldeles för länge, och jag ville få ned tidsåtgången till cirka en timme.

Och eftersom jag nu råkar ha köpt den här fina Yogaleken, så har jag byggt ihop inte bara en, utan två yogapass. Ett på golvet (rygg, mage och på alla fyra), och ett mer eller mindre stående.

Nu har jag provat båda passen, och det känns faktiskt väldigt bra. Jag har fortfarande fokus på mage och midja, eftersom det är där jag vill få bort mest överflöd, men jag har delat upp just det fokuset ungefär jämnt i de båda passen, och lagt till ett par andra saker jag tycker är viktiga – att stärka ryggen, till exempel.

På det stora hela känner jag mig än så länge väldigt nöjd med den här yogaleken. Jag gillar verkligen att kunna planera och ha en faktisk, visuell överblick. Nog för att jag tycker att det fungerar ändå, att göra mitt eget pass – men det är ganska vilsamt att ha bilderna som stöd för minnet, om inte annat. Plus att det är väldigt lätt att omstrukturera och bygga om ett pass om jag inte gillar hur det fungerar i praktiken.

Dock ska jag erkänna att jag känner mig något begränsad. Inte för att leken är dålig – långt ifrån. Men för att kortlekarna (jag har två – grundleken och en utfyllnadslek) inte innehåller alla asanas jag vill använda, och för att vissa av de som finns inte har tillräckligt många dubletter för att jag ska kunna bygga mina pass såsom jag vill. Jag kan absolut förstå varför, och det är inget fel på hur lekarna är uppbygga. Grundleken har ett antal positioner av varierande svårighetsgrad (jag befinner mig fortfarande på grundnivå, kan jag upplysa om), och tilläggsleken har ett antal dubletter av vissa asanas, samt ett antal kort som betyder repetition av en eller flera asanas.

Men det saknas som sagt var en del saker som jag upplever är rätt viktiga för mig och min kropp. Nu är det inte ett olösligt problem – jag har gjort egna tilläggskort på akvarellpapper och använder i stället. Och vem som helst förstår ju att ett sånt här koncept (som de flesta koncept) behöver begränsas om det inte ska bli alltför stort och ohanterligt. Jag har extremt dålig koll på hur många asanas det finns (inklusive variationer), men jag har svårt att föreställa mig att en kortlek räcker till.

Oavsett vilket så tycker jag att det här är ett alldeles fantastiskt bra sätt att planera sin yoga. Jag är väldigt visuell i hur jag tar in och förstår saker och ting, så att kunna se hela mitt pass framför mig är jättetrevligt. Det gör också att det blir lättare att planera rörelserna, även när jag håller på och lär mig det nya passet.

Jag har ju precis börjat använda de här yogalekarna, och mitt första intryck är att det är ett himla bra hjälpmedel. Det finns ett system på baksidan av korten där man ser vad just den här positionen är bra för, hur svår den är och så vidare, vilket underlättar. Jag gillar också att det blir väldigt tydligt att planera ett pass där det blir mer av ett flöde mellan rörelserna, vilket jag inte riktigt har upplevt tidigare.

Dock, och detta vill jag poängtera å det starkaste – det innebär inte att jag helt plötsligt blivit graciös. 😀

 

HJÄLP!

Jag lever på sjukersättning, och hela hösten 2021 har varit katastrofal. Just nu har jag ett enormt behov av att förnya min garderob på grund av kraftig viktnedgång – men jag har inte råd.

 

Stötta mig så att jag kan köpa hem bastyg och sy nya kläder jag inte drunknar i.

 

STORT, stort tack på förhand!