Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.
Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.
Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.
På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…
Välkommen! 🙂
Tänk vad en ny jacka kan göra skillnad för hur man känner sig. Tack vare att min kropp reagerar som den gör på yogan har jag gått runt med för stora jackor (bland annat) rätt länge vid det här laget. Jag har väntat så länge jag kunnat innan jag sytt nytt, men eftersom jag slängde nästan alla mina gamla, slitna jackor för någon vecka sedan var det verkligen dags.
Det är flera år sedan jag sydde mig en ny jacka, just. Jag hade glömt vilken otrolig skillnad det gör, att gå runt i en helt ny jacka – och känna sig snygg. Att känna sig snygg(are) för att man dessutom tappat en hel del vikt gör verkligen inte saken sämre – tvärtom.
Alltså, ni anar inte vad nöjd jag är. Särskilt eftersom jag tillbringat hela veckan, lite drygt, med att brottas med projekt ny jacka. Jag hade köpt ett par mönster jag tänkte sy upp nu till hösten, men av någon anledning fick jag för mig att jag ville ha något annat. Så jag köpte på mig ett par till mönster och klippte till en testsömnad för att se hur det skulle se ut på ett ungefär. Blev inte alls nöjd och fick lite panik – jag behöver ju för i helvete ha en jacka!
Letade lite till, och sprang på mönstret som bara väntat på att jag skulle hitta det. En amerikansk mönstermakare jag sytt en del av förut (ett par av mina favoritbyxmönster kommer från henne) hade ett jackmönster jag tittat på förut – och nu skrek det att det ville bli sytt av mig.
Och nu är det sytt av mig.
Som vanligt när jag syr har jag svårt att låta bli att göra ändringar allt eftersom jag håller på. Det här var inget undantag. Till 90% ser det ut som det ska, men några smådetaljer här och var är ändrade på ett sätt jag i alla fall den här gången hellre ville ha.
Men alltså, shit pommes frites, vad det är ascoolast i typ hela världen att gå runt med en ny jacka. Jag är sådär löjligt nöjd. Svart manchester med svart acetatfoder. Jag gillar inte att sy i fodertyg, för det är så glatt och bara glider runt – men till ytterplagg är det mer eller mindre nödvändigt.
Men alltså, ååååååh!!! Jag har en ny jacka! Som inte är för stor! Bara det, liksom. Men den är tillräckligt stor för att förhoppningsvis få in en lite tjockare tröja under (jag har inte provat det än, men jag gissar att det kommer att vara möjligt – om inte annat kommer det relativt snart att vara möjligt).
Av någon märklig anledning får det mig att känna mig alldeles otroligt mysig i hela kroppen. Och så känner jag att jag vill ha massor med jackor. Jag har vid det här laget mönster till en hel drös med jackor, kappor och kavajer. 😀 Det som saknas är tygerna att faktiskt sy dem.
Men det viktigaste i jackväg efter det här, är en vinterjacka. Jag har det mesta till en sådan – jag behöver bara köpa hem lite tunn fleece att ha som mellanlager. Men när jag har det, kan jag tänka mig att eventuellt börja fundera på att sy flera jackor. Fram tills nu har jag haft rätt många jackor – sånt som händer när man syr åt sig själv och har flera år på sig att samla. Jag har varit bortskämd med många jackor, och jag vill ha det igen.
Så det är bara att ge sig på’t, en efter en. Förstå hur kul jag kommer att ha, om varje jacka får mig att känna mig såhär snygg. ♥
Vet inte hur andra kvinnor fungerar, men jag vill ha flera jackor eftersom en enda jacka inte nödvändigtvis eller automatiskt fungerar med alla byxor. Jag må ha en rätt samlad och sammanhållen stil, men vissa saker funkar bättre med visst, än andra – så är det bara.
Nu känner jag mig verkligen supertaggad på att fortsätta sy – massor! ♥ ♥ ♥