Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

Idag har jag och min hund Boyo träffat vår kompis Tone. Som vanligt pratade vi alldeles för mycket och länge, så vi knappt hann med att fotografera innan det blev alldeles för kallt. Till och med jag, som normalt sett tycker att det här vädret är alldeles lagom, småfrös. Men vi hann få till det, och här ser du ett urval från dagens fotoskörd.

Först och främst en note to self;

Försök undvik att planera in massor med grejer att göra, för vi pratar alldeles för länge och så blir allting superstressigt på slutet. 😀

Sådär – nu hoppar vi in på dagens tankar om Tone.

Alltså, ser ni vilken skillnad det är på Tone nu, jämfört med tidigare? Kolla in kroppsspråket, så ser ni vad jag menar. Tone klagar alltid på att det är så jobbigt att vrida och bända kroppen på de sätt jag vill att hon ska göra, men går man från man till kvinna så går man, och då får kroppen helt enkelt lära sig att röra sig på helt nya, ovana sätt. 😀 Och ja, jag är jättetaskig, men så är det. ♥

Men som sagt var; kolla in kroppsspråket och jämför med exempelvis i höstas, så blir det väldigt tydligt att det hänt grejer. Det ser betydligt mer feminint och avslappnat ut nu än det gjorde för några månader sen. Det är skitroligt att se.

Något som kan vara värt att fundera på – även för min egen del, är det där med att släppa taget om den egna uppfattningen om hur en kvinna bör vara och röra sig. Det låg högre upp i medvetandet när jag jobbade som porträttfotograf, det där med att acceptera individers olikheter när det gäller hur man rör sig, men under den del av Tones resa som jag får vara med på har det kommit upp till ytan igen. Någon gång ska jag ägna ett blogginlägg åt enbart den saken, om jag kommer ihåg.

Ni anar inte vad spännande det är att betrakta Tone och se vad som händer. Eftersom jag själv trivs väldigt bra som kvinna har jag svårt att relatera till förändringen från en könsidentitet till en annan, men jag har genomgått enorma förändringar av andra slag och vet hur jävla spännande det kan vara.

Jag känner mig oerhört hedrad över att få vara med på ett litet hörn i något som trots allt är så oerhört personligt som det här.