Me gusta pensar en cosas. También me gusta cuestionar las cosas – a veces solo por el simple hecho de hacerlo.
Me empollé en algunas cosas. Otras cosas en las que no estoy muy interesado.
También me he convertido en tía del cambio climático., a pesar del mío hasta ahora, en el contexto, edad temprana.
En este blog puedes leer la mayor parte de lo que encaja en mi mundo de pensamiento.. De la crítica social a la belleza 40+ a historias vergonzosas para…
Bienvenidos! 🙂
En otras palabras, kan ni tänka er? Nu har jag tränat yoga varje dag i drygt två månader. Varje dag. Det är tamejfan inte klokt. Det hade jag aldrig någonsin trott om mig själv. Jag är vansinnigt imponerad av mig själv, måste jag erkänna. Inte nog med det. Det går framåt, además.
De första veckorna gjorde jag superkorta pass – som allra mest 15 minuter långa, men oftast kanske 5 – 7 minuter. Mest för att få in vanan att faktiskt göra det. Men till och med det lilla hade resultat. Inga enorma – por supuesto, men ändock.
Men efter kanske två veckor ville jag utmana mig själv lite mer, så jag började göra ett faktiskt, riktigt pass. Inte långt – ungefär 23 minuter eller så, men ett faktiskt pass. Nybörjarpass in absurdum, men ändock. Och kanske en eller ett par veckor efter det, gick jag över till ytterligare ett nybörjarpass – men med cirka 45 minuter. Passet har fungerat otroligt bra för mig, eftersom det går långsamt, är oerhört rikt på information om hur, vad och varför man gör si eller så. Jag är verkligen superförtjust i Yoga with Adriene.
Det passet är vad jag ägnat mig åt rätt länge vid det här laget. Någon enstaka gång varvar jag det med ett par kortare filmer som inriktar sig på en enda övning i taget – intensiv inlärning av positioner, vilket är helt jävla fucking fantastiskt.
Men under någon vecka har jag börjat fundera på om jag ska byta pass. I flera veckor har jag nämligen lagt till positioner till den video jag följt, för att inte känna att jag “måste/behöver” stå och vänta medan hon förklarar och visar och jag redan har gjort färdigt min del. Jag har verkligen inget emot det – jag tycker att jag har fått till ett “eget” pass som fungerar bra för mig, men det blir ju samma sak varje dag. Och det var ju det där med att ombyte förnöjer…
Men så är jag lite lat. Jag känner ju till det här passet. Jag har ju hittat min egen rytm däri, jag har lagt till övningar jag gillar för att fylla ut, y así. Plus att om jag ska byta pass måste jag sätta mig och leta rätt på ett jag tror kan funka. Skitjobbigt, juh. 😀
Men jag gjorde det faktiskt alldeles nyss. Jag har slängt ihop en hel drös videos med Adriene – en del mer avancerade, som jag inte tror att jag klarar av än, en del enklare men som ändå inte känns som att de skulle funka just nu… Och så hittade jag ett annat nybörjarpass jag ska ge mig på senare idag, Yo creo que. Jag snabbspolade igenom det, och medan det å ena sidan innehåller ungefär eller åtminstone liknande övningar som det jag redan gör, skiljer det sig och har några andra positioner med som inte finns i det jag gör nu.
No pienso att jag är helt redo för det än, men jag tror att jag så småningom ska ge mig på någon av hennes 30-dagars utmaningar. Men innan jag gör det, behöver jag lära mig lite fler positioner – helst så att jag är någotsånär stabil i dem. Balanspositioner är jag till exempel urdålig på. Jag har fruktansvärt dålig balans. 😀
Det enda jag är lite fundersam över just nu är inte yogan i sig, utan huruvida jag kommer att fixa det här under sommaren när min lägenhet har en tendens att bli uppåt 30 grader varm – och jag tillhör den grupp människor som går in i survival mode only, vid alla temperaturer som övergår 22 (en mindre överdrift, men inte långt ifrån sanningen – allt över 18 är för varmt).
I övrigt märks resultaten mest på att jag inte har kronisk värk i nacke/axlar/rygg längre, och att jag blivit starkare och smidigare (notera att allt är relativt – jag är fortfarande osmidig som en halvdöd elefant). Jag har noterat att en av mina bh:ar sitter lite annorlunda, och detsamma gäller minst ett par av mina byxor – så resultat, det får jag, claramente. ♥
Men jag måste ju erkänna att det känns förjävla roligt när det jag gör, ger resultat. Framför allt när jag börjar känna att det är dags att gå vidare. El yoga esta avanzando, på riktigt! =)