J'aime penser aux choses. J'aime aussi remettre les choses en question – parfois juste pour le plaisir.
Je me suis ballotté dans certaines choses. D'autres choses qui ne m'intéressent absolument pas.
Je suis aussi devenue une tante du changement climatique, malgré le mien jusqu'à présent, dans le cadre, jeune âge.
Sur ce blog, vous pouvez lire la plupart de ce qui correspond à mon monde de pensée. De la critique sociale à la beauté 40+ à des histoires embarrassantes pour…
Bienvenue! 🙂
SM Persson
Det var länge sedan jag träffade Tone. Faktiskt ganska precis (drygt) två och en halv månad sedan. Livet har kommit i vägen, med diverse förkylningar, jobb för hennes del, etc. Men idag, äntligen, kom vi till skott.
Jag ställde en fråga till Tone igår, som jag hoppas att vi kan diskutera vid något… Lire la suite
Det är ganska precis ett år sedan jag träffade Tone första gången. Då hade hon för bara ett par veckor sedan (je pense – är lite osäker på de exakta datumen) bytt namn, från Thomas till Tone, och hoppat på den här galna resan att gå från man till kvinna. Och här är vi nu… Lire la suite
Vid det här laget har det gått ungefär fyra och en halv månad sedan jag fick min sista cellgiftsbehandling. Hela det äventyret befinner sig numer djupt höljda i en tjock dimma – jag minns faktiskt inte jättemycket av det. Men det var ett tag sen jag skrev om min återhämtning, och tänkte ge en kort… Lire la suite
Det finns inte mycket positivt med att ha genomgått en cellgiftsbehandling – men det finns några få. Idag tänkte jag skriva litegrand om det här med att som vuxen kunna få sitt hår att växa – och dessutom ha möjligheten att ta hand om det riktigt ordentligt.
Jag tappade ju inte allt hår. Inte för… Lire la suite
För något år sen (lite drygt) tittade jag på en Youtube-video – en av många, kan man argumentera, men den här fastnade jag för. Det var en video från en festkväll i en annan kultur, i ett annat land. Förmodligen ett bröllop. Gästerna stod i en stor cirkel på en gård, och tittade på en… Lire la suite
Idag är det två veckor sedan jag fick min sista strålbehandling. Livet börjar så smått att plana ut – i alla fall stressen. På det stora hela mår jag rätt bra, men jag är fortfarande trött. Jag tänkte ägna det här inlägget åt, dels för min egen skull, men även om det finns någon annan… Lire la suite
I torsdags förra veckan fick jag min sista strålbehandling. Det har gått nästan en vecka, och jag har fortfarande lite svårt att fatta att allting är färdigt nu. Jag är klar med alla behandlingar, förutom medicinen jag ska äta i några år framöver. Men utöver det – helt klar.
Just nu befinner jag mig i… Lire la suite
Idag har jag och min hund Boyo träffat vår kompis Tone. Som vanligt pratade vi alldeles för mycket och länge, så vi knappt hann med att fotografera innan det blev alldeles för kallt. Till och med jag, som normalt sett tycker att det här vädret är alldeles lagom, småfrös. Men vi hann få till det,… Lire la suite
I skrivande stund har jag tre strålbehandlingar kvar. Tre dagar den här veckan, sen är jag helt färdig med behandlingen för den tumör som min kropp fått för sig att producera. Cancer. Ett ord jag inte riktigt hade föreställt mig att jag skulle använda i relation till mig själv, trots att det är rätt… Lire la suite
Nu har det gått 4½ vecka (ganska exakt en månad) sedan min sista cellgiftsbehandling. Det tog mig säkert ett par veckor att fatta att jag inte behöver uppleva biverkningarna igen. Det har jag gråtit av tacksamhet för. För en vecka sedan fick jag min första strålningsbehandling, vilket gör mig väldigt sova-trött, men går inte att… Lire la suite