Mér finnst gaman að hugsa um hlutina. Mér finnst líka gaman að efast um hluti – stundum bara til þess.
Ég nörda mig í suma hluti. Annað hef ég einstaklega lítinn áhuga á.
Ég er líka orðin loftslagsbreytingafrænka, þrátt fyrir mitt hingað til, í samhenginu, ungur aldur.
Á þessu bloggi má lesa flest það sem passar inn í minn hugsunarheim. Frá samfélagsgagnrýni til fegurðar 40+ að vandræðalegum sögum til…
Velkominn! 🙂
SM Persson
Det var länge sedan jag träffade Tone. Faktiskt ganska precis (drygt) två och en halv månad sedan. Livet har kommit i vägen, med diverse förkylningar, jobb för hennes del, og svo framvegis. Men idag, äntligen, kom vi till skott.
Jag ställde en fråga till Tone igår, som jag hoppas att vi kan diskutera vid något… Lestu meira
Det är ganska precis ett år sedan jag träffade Tone första gången. Då hade hon för bara ett par veckor sedan (ég held – är lite osäker på de exakta datumen) bytt namn, från Thomas till Tone, och hoppat på den här galna resan att gå från man till kvinna. Och här är vi nu… Lestu meira
Vid det här laget har det gått ungefär fyra och en halv månad sedan jag fick min sista cellgiftsbehandling. Hela det äventyret befinner sig numer djupt höljda i en tjock dimma – jag minns faktiskt inte jättemycket av det. Men det var ett tag sen jag skrev om min återhämtning, och tänkte ge en kort… Lestu meira
Det finns inte mycket positivt med att ha genomgått en cellgiftsbehandling – men det finns några få. Idag tänkte jag skriva litegrand om det här med att som vuxen kunna få sitt hår att växa – och dessutom ha möjligheten att ta hand om det riktigt ordentligt.
Jag tappade ju inte allt hår. Inte för… Lestu meira
För något år sen (lite drygt) tittade jag på en Youtube-video – en av många, kan man argumentera, men den här fastnade jag för. Det var en video från en festkväll i en annan kultur, i ett annat land. Förmodligen ett bröllop. Gästerna stod i en stor cirkel på en gård, och tittade på en… Lestu meira
Idag är det två veckor sedan jag fick min sista strålbehandling. Livet börjar så smått att plana ut – i alla fall stressen. På det stora hela mår jag rätt bra, men jag är fortfarande trött. Jag tänkte ägna det här inlägget åt, dels för min egen skull, men även om det finns någon annan… Lestu meira
I torsdags förra veckan fick jag min sista strålbehandling. Det har gått nästan en vecka, och jag har fortfarande lite svårt att fatta att allting är färdigt nu. Jag är klar med alla behandlingar, förutom medicinen jag ska äta i några år framöver. Men utöver det – helt klar.
Just nu befinner jag mig i… Lestu meira
Idag har jag och min hund Boyo träffat vår kompis Tone. Som vanligt pratade vi alldeles för mycket och länge, så vi knappt hann med att fotografera innan det blev alldeles för kallt. Till och med jag, som normalt sett tycker att det här vädret är alldeles lagom, småfrös. Men vi hann få till det,… Lestu meira
I skrivande stund har jag tre strålbehandlingar kvar. Tre dagar den här veckan, sen är jag helt färdig med behandlingen för den tumör som min kropp fått för sig att producera. Cancer. Ett ord jag inte riktigt hade föreställt mig att jag skulle använda i relation till mig själv, trots att det är rätt… Lestu meira
Nu har det gått 4½ vecka (ganska exakt en månad) sedan min sista cellgiftsbehandling. Det tog mig säkert ett par veckor att fatta att jag inte behöver uppleva biverkningarna igen. Det har jag gråtit av tacksamhet för. För en vecka sedan fick jag min första strålningsbehandling, vilket gör mig väldigt sova-trött, men går inte att… Lestu meira