Självporträtt

 

Mér finnst gaman að hugsa um hlutina. Mér finnst líka gaman að efast um hluti – stundum bara til þess.

 

Ég nörda mig í suma hluti. Annað hef ég einstaklega lítinn áhuga á.

 

Ég er líka orðin loftslagsbreytingafrænka, þrátt fyrir mitt hingað til, í samhenginu, ungur aldur.

 

Á þessu bloggi má lesa flest það sem passar inn í minn hugsunarheim. Frá samfélagsgagnrýni til fegurðar 40+ að vandræðalegum sögum til…

 

Velkominn! 🙂

Þýðing

Stillt sem sjálfgefið tungumál
 Breyta þýðingu

brjóstakrabbamein

Idag är det två veckor sedan jag fick min sista strålbehandling. Livet börjar så smått att plana uti alla fall stressen. På det stora hela mår jag rätt bra, men jag är fortfarande trött. Jag tänkte ägna det här inlägget åt, dels för min egen skull, men även om det finns någon annanLestu meira

I skrivande stund har jag tre strålbehandlingar kvar. Tre dagar den här veckan, sen är jag helt färdig med behandlingen för den tumör som min kropp fått för sig att producera. Cancer. Ett ord jag inte riktigt hade föreställt mig att jag skulle använda i relation till mig själv, trots att det är rättLestu meira

Nu har det gått 4½ vecka (ganska exakt en månad) sedan min sista cellgiftsbehandling. Det tog mig säkert ett par veckor att fatta att jag inte behöver uppleva biverkningarna igen. Det har jag gråtit av tacksamhet för. För en vecka sedan fick jag min första strålningsbehandling, vilket gör mig väldigt sova-trött, men går inte attLestu meira

Idag är det tre veckor sedan jag fick min sista cellgiftsbehandling. Det är läge att fira, även om jag kommer att göra något särskilt alls. Men mentalt och känslomässigt kan man fira ändå. Dessutom kan man fira att det nui alla fall i min värld, är fullt möjligt att tänka att det ärLestu meira

Det här inlägget är början på en serie som kommer att handla om återhämtningen efter cellgiftsbehandlingen. Inläggen kommer att samlas under fliken Bröstcancer i menyn, men finns naturligtvis också tillgängliga i hela bloggflödet, liksom i listan till höger.

Just nu befinner jag mig i slutet av det som skulle ha varit en behandlingscykel, om jagLestu meira

Att genomgå en flera månader lång cellgiftsbehandling (eller ja, i praktiken är det ju faktiskt sex behandlingar utspridda med tre veckors mellanrum) ger väldigt mycket tid att fundera och reflektera över rätt många saker, reyndar. Tänkte skriva lite om en av de saker jag sitter prick still (eftersom jag inte orkar mer än så) og… Lestu meira