Jag fick min första behandlingsrelaterade förstoppning efter operationen. Det tog mig flera dagar att fatta det, och den gången löste sig problemet av sig själv med hjälp av att jag hävde i mig mer vatten än jag normalt dricker (vilket inte är särskilt mycket, wird anerkannt).

Unter den drei första cellgiftsbehandlingarna klarade jag mig bra. Jag skulle ljuga om jag sade att magen var i ordning, för så var det inte. Jag var omväxlande rätt mjuk i magen, och någon enstaka gång lite hårdare, men tack och lov inte förstoppad.

I direkt anslutning till min fjärde behandling – faktiskt samma dag, fick jag dock den värsta förstoppning jag någonsin haft. Jag retar mig lite på att jag inte förvarnats muntligen av läkare eller sköterskor, så att jag kunnat förbereda och förebygga, men så var det inte. I stället tillbringade jag ett antal dagar åt att gå runt med svullen mage och skiten hängandes i arslet. Inte ville jag äta heller, eftersom jag inte ville bygga på mängden som skulle behöva ut. Men äta behöver man ju göra, så det var bara att utmana ödet och hoppas på att inte spricka.

Dagen efter behandlingen fick jag utskrivet droppar att ta, som mjukar upp inifrån. Trots att jag hävde i mig ett antal sådana doser per dag, fick jag ändå köpa hem Microlax och trycka in en spruta i den stenhårda, väldigt, väldigt breda skit som hängde precis innanför öppningen och ville ut, men inte kom ut för att det helt enkelt var för stort och hårt. Men det var det bästa jag kunde ha gjort just då, för inom tio minuter lyckades jag krysta ut den proppen som liksom satt i vägen.

Och bara för att vara fullständigt transparent – det är tur att jag har hund och därför har bajspåsar hemma, för jag fick plocka upp skiten ur toaletten för att överhuvudtaget kunna spola.

Äckliga detaljer

Om du faktiskt lyckas klämma ut en liten bit, kan det vara alldeles för hårt för att du ska kunna knipsa av korven med musklerna. Om du dessutom har kämpat länge, kan du dessutom vara så trött i musklerna att du inte ens orkar knipsa av den. Då finns det inte så många alternativ att välja på – du får helt enkelt bryta av den med fingrarna. Välj själv om du vill ha plasthandskar, toapapper – eller helt enkelt tvätta händerna efteråt.

Det kan också vara så att det är så tätt och hårt packat – och dessutom så brett, att det faktiskt inte tar sig ut på egen hand. Då kanske du också måste använda händerna. Sätt fingrarna på varsin sida om anus, och försök att trycka ihop skiten på insidan (du kommer att känna vart det slutar någonstans), och tryck sedan inåt för att på så vis hjälpa till att trycka ut det.

Om det behövs kan du helt simpelt behöva gröpa ur arslet med fingrarna. Det är osmakligt och äckligt – men det kan vara nödvändigt, även om du bara får ut litegrand. Använd plasthandskar om du är kräsmagad – annars finns det tvål och vatten, om du inte har tillgång till plasthandskar just där och då. Ett annat bra tips är att ha korta naglar.