Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.
Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.
Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.
På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…
Välkommen! 🙂
Det här var första gången som jag kände att jag inte riktigt orkar med det här. Under en vecka, tio dagar, var jag så fruktansvärt trött och det var så extremt påfrestande för både kroppen och psyket. Under några dagar funderade jag på om jag verkligen skulle klara en behandling till – men när det väl vände och jag blev piggare så ändrade jag mig och insåg att jo, jag fixar även den sista.
Och under de cirka tio dagarna som var kvar fram till den faktiskt sista behandlingen – det var länge sen jag mådde såpass bra (vilket inte säger särskilt mycket, med tanke på hur trasig man är efter fem behandlingar).
Vecka 1
- Stundvis varm under behandlingen, stundvis varm under kvällen/natten (gissningsvis pga kortisonet)
- Överdrivet rapande (torsdag kväll)
- Långsam och trög mage, men inte förstoppad (tack vare alla förebyggande strategier)
- Fryser stundvis (lördag)
- Svag torrhosta (fred/lördag)
- Tröttheten slår till (somnar sittandes) lördag kväll
- Energilös och omotiverad (lördag)
- Törstigare än vanligt (lörd – söndag)
- Jämn ”matta” av värk över stora delar av kroppen, från sprutorna (sön/tisdag)
- Hungrigare än vanligt (mån – torsdag – äter mat flera gånger/dag, samt yoghurt, frukt, psylliumfrön)
- Knepig syn – oskarp, ljusa, blinda fläckar, halvcirkel av fladdrande, blinkande, färgglada ”flaggor” på vänster utkant av vänster öga (innanför periferin, tisdag kväll) pågick ca 15 – 20 minuter
- Darrig och skakig i vader och armar
- Svullen (mjuk och dallrig) i mage, lår (de svällde enormt under min vakna tid, två dagar) och höger hand (fingrar och ovansidan av handen)
- Känsla av att hjärtat gröps ur, eller att något ligger och killar/kliar inuti hjärtat (tis – onsdag)
- Flåsig ute och när jag kommer upp till tredje våningen (hem) – slutet av veckan, början av vecka 2
Vecka 2
- Svullen i magen (torsdag)
- Knepig, sötsliskig smak i munnen sedan några dagar (fredag)
- Rapar mer än vanligt
- Fortfarande trött, men inte lika förlamande trött
- Okoncentrerad och ofokuserad
Vecka 3
- Småplitor i ansiktet
- Blir lätt väldigt trött, även efter korta promenader med hunden
- Vid mycket gott mod inför SISTA cellgiftsbehandlingen
- Svag ömhet i hårbotten
ALLMÄNT
Svagt illamående till och från hela första veckan. Knepig smak i munnen, framför allt under första och början av andra veckan.
Första veckan var jag väldigt, väldigt trött – så där så jag satt hemma och grinade av utmattning under flera dagar. När det väl vände har jag mått relativt bra.
FRÅGOR
- När går cellgifterna ur kroppen?
- Hur länge är jag infektionskänslig?
- Vart hör jag av mig om jag upplever problem senare eller har frågor, när behandlingen är klar?
- Kan jag ta min fjärde vaccination mot Covid nu?
- Hur kan jag hjälpa mig själv i återhämtning?
- Finns det något annat jag bör tänka på framöver?
- Kan jag börja äta vitaminer igen? (MSM, C-vitamin, Magnesium, Stora hårkuren, Glukosamin, D-vitamin)
- Jag vill söka fondpengar från Västerås stad – kan jag få ett läkarintyg?
- När kan jag tatuera mig?
De här frågorna hade jag med mig till läkarbesöket inför den sista behandlingen. Jag gjorde inga anteckningar, men kan säga att läkaren gav bra, utförliga och begripliga svar. Det jag minns på rak arm är att infektionskänsligheten är som störst under andra veckan efter en behandling. Cellgifterna går ur kroppen på cirka 5,5 dygn. Det är onkologen man ringer om man upplever problem efter avslutad behandling. Vaccinering mot Covid kan man göra i princip när som under behandlingstiden – om man gör den så tätt inpå (före) en behandling som möjligt. Vitaminer kan man börja äta nån vecka efter sista behandlingstillfället.