Självporträtt

 

Jag gillar att fundera över saker. Jag gillar också att ifrågasätta saker – ibland bara för sakens skull.

 

Jag nördar in mig på en del saker. Annat är jag extremt ointresserad av.

 

Klimakterietant har jag blivit också, trots min än så länge, i sammanhanget, ringa ålder.

 

På den här bloggen kan du läsa det mesta som ryms i min tankevärld. Från samhällskritik till skönhet 40+ till pinsamma historier till…

 

Välkommen! 🙂

Translation

Jaha. Jag tänkte att jag skulle mäta mig för att börja ta reda på vad jag behöver ha för storlek på de kläder jag kommer att sy framöver. Eftersom jag inte har köpt kläder i butik på åratal sinom åratal ville jag kolla upp hur mått motsvarar storlekar – särskilt när det gäller bh-ar. Låt mig upplysa om att min förvirring är total.Måttband i svartvitt.

Ett exempel är min bh-storlek numer. De bh-ar jag har hemma och använder nu är storlek 80. Enligt tabellerna behöver jag ha en betydligt större storlek enligt måttet under brösten. Men det funkar liksom inte, för det enda som händer är att bh’n glider omkring och gör ingen som helst nytta.

Tog också mitt midjemått och försökte klura ut vad det kan tänkas betyda i storlek. Även där blev jag alldeles otroligt förvirrad. Faktum är – jag fattar ingenting. När jag tittar i instruktionerna för de mönster jag har tänkt sy känns det mer rimligt och ungefär vad jag förväntat mig.

Ungefär, men inte riktigt.

Undrar just hur mycket jag kommer att sy fel. Syr jag för litet kommer jag förmodligen att kunna ha det om ett tag, så det gör inte jättemycket. Syr jag för stort, däremot, blir det ju lite småjobbigt. Många verkar tro att det “bara” är att sy om till exempel ett par byxor, men det är betydligt svårare än man kan tro.

Om man bortser från omfånget som sådant, så har jag under väldigt lång tid varit bortskämd med att ha ett otroligt bra ögonmått på min egen kropp. Jag har vetat exakt hur mycket jag behöver kompensera för mitt enorma arsel, hur mycket jag behöver göra på det och det stället på ett plagg, och det har blivit bra.

Nu har jag inte den blekaste aning. Jag blir lika förvånad varje gång i yogan när jag ska göra vissa saker och tror att magen ska nå golvet långt innan den faktiskt gör det, eller att det ska kännas på ett visst sätt när jag ska ta tag i händerna bakom ryggen – och det inte känns som jag tror. Det är extremt förvirrande.

Det jag kan säga är i alla fall att jag är som smalast just under brösten. Runt mage/midja är jag säkert ett par storlekar större. Jag mätte mig inte runt höfterna nu, men överarmarna är smalare än jag trodde. Inte för att det säger så mycket, för jag är högst osäker på om jag kommer att känna mig bekväm med att gå i bara linne nästa sommar.

Men jag tror att jag tänker klokt i att inte tejpa och klippa ut mina nyss utskrivna mönster förrän det är dags att sy. Jag hade turen att få en liten slant lagom till jul, så jag har beställt hem lite bastyger. Har till och med rensat ur klädkammaren en hel del. Ett par plagg tror jag att jag kan sy i alla fall ett nytt av. Men det är mycket som ryker nu. Några röda tröjor som jag knappt använder kommer att användas till smådetaljer på nya kläder.

Men mäta mig kommer jag att behöva göra. Jag tycker egentligen inte alls om det, eftersom jag blir så låg av att se siffrorna. Men å andra sidan; jag har minskat ungefär 5 cm runt midjan sedan jag mätte mig för ett tag sen, och det ju alltid något.

Jag måste säga att bortsett från att det är väldigt roligt att bli mindre, så är det en himla massa krångel också. 😀 Just det här med storlek på kläder känns alldeles otroligt omständigt just nu. Och med tanke på att jag förmodligen kommer att fortsätta minska under lång tid framöver blir det ju bara ännu mer klurigt.

Och med tanke på allt det här med mått och storlekar, så har jag bestämt mig för att inte sy upp jättemycket nytt. Ett eller två par byxor, samt några tröjor. Och förhoppningsvis kunna sy nytt från ett par av de (för stora) tröjor jag har. Men seriöst, hörrni – wish me luck.